Resan hit gick väl bra, har varit ganska flygrädd förut men var faktiskt inte så farligt rädd nu. Har nog kommit över den lite, vilket är väldigt skönt! Iallafall så var jag på Arlanda vid 12:00 igår, med mamma, pappa, mormor och morfar. Det kändes jättekonstigt att säga hejdå till dom, eftersom det är så himla svårt att fatta att jag ska vara borta så länge. Trodde jag skulle börja storgråta men så blev det inte. Jag var nästan bara glad eftersom jag är så taggad på att åka! Men såklart var det jobbigt också, och jag kommer sakna er supermycket såklart <3

Iallafall så grät jag lite efter när jag och Ronja stod och pratade innan säkerhetskontrollen, men det gick fortfarande inte att fatta att det faktiskt hände, att vi faktiskt stod där på flygplatsen och skulle lämna svensk mark för ett år. Vi va 15 EF-studenter som åkte på samma plan, så vi hängde ihop ganska bra. Jag hade turen att sitta omringad av EF:are så jag hade fett kul hela resan! Plus att Ronja (som går i min klass) som sagt åkte med så jag hade henne under hela tiden också, vilket var väldigt skönt! 

Först mellanlandade vi efter 3 timmar på Island och tog ett nytt plan mot Boston som tog lite mer än 5 timmar. Väl framme i Boston blev vi välkomnade av EF:are på flygplatsen vilket kändes väldigt skönt och fick oss mer taggade trots att vi var extremt sega efter resan. Dock fick vi vänta i 3 timmar på flygplatsen på att ett schweiziskt plan skulle landa med fler utbytesstudenter. När de tillslut kom gick vi på vår buss och åkte 3 timmar till staden Northfield och vårt universitet Norwich University. Vi kom fram runt halv 1 på natten lokal tid vilket alltså var typ halv 7 i Sverige. 

Så nu är jag faktiskt här! Kan verkligen inte fatta det än. Men har askul hittills! Jag ska försöka skriva snart igen och beskriva mer om lägret och campus, men nu ska vi ha lite lektioner och så. 

Kramis