Stormsäsongen har dragit igång här i Nebraska, i helgen hade vi hagel som var lika stort som golfbollar, det regnar, blåser och åskar nåt galet varje dag, och ikväll har vi tornado-varning. Vädret är så knas här!

 

 

Alltså vet ej vad problemet är, men nu är jag sjuk igen. Det är som att mitt immunförsvar har blivit svagare sen jag kom hit eller nåt, brukade aldrig bli magsjuk hemma i Sverige... tror på riktigt senast jag var magsjuk hemma var kanske 7/8 år sedan. Och nu har jag varit sjuk 5 gånger under de här 10 månaderna???  

I alla fall så fick jag gå hem från skolan i måndags, mådde inte bra alls. Tisdag och idag - onsdag - har jag mått bättre men har fortfarande inte kunnat äta någonting. Har inte ätit en riktig måltid sedan söndag, tvingade i mig en banan till lunch idag, och toast till middag, men har liksom ingen energi att gå på. Min kropp är helt död! Tränade inte alls i tisdags, idag gick jag på träningen men kunde inte göra mer än att jogga lätt, just för att min kropp så galet svag och energilös.

 

Jay och Kili pratade med mig om att det kan vara något mentalt, att min kropp reagerar på att allt är så nära slutet nu. Kili jobbar ju inom sjukvård och sa att folk kan reagera så när något ska förändras i deras liv eller när något stort ska hända. Det är inte alls säkert, det kan såklart bara vara ett vanligt virus också, men just för att det har pågått i mer än en dag nu och jag inte kan äta även om jag är hungrig så kom hon att tänka på det. Och även Jay hade pratat med min friidrottscoach om det.

För det skulle faktiskt kunna stämma, eller hur? Jag har inte kunnat förstå det än själv, men det är så galet kort kvar innan allt är över. Mina föräldrar och Arvid kommer hit på tisdag. Det är om 5 dagar. Sedan slutar jag skolan. Sedan är det graduation. Och innan jag ens kommer hinna förstå vad som hänt kommer jag lämna Wilber och mitt liv här. Och det kommer vara det svåraste jag någonsin gjort i hela mitt liv.

 

I alla fall så hoppas jag verkligen på att jag mår bättre och kan äta som vanligt imorn, för vi har en friidrottstävling på fredag och om jag inte kan äta imorn kommer jag inte kunna delta. Vilket verkligen skulle suga eftersom det är min näst sista friidrottstävling någonsin!

 

 

 

På tal om friidrott så hade vi "Conference" i lördags; det är när alla skolor runt om i Nebraska inom en 2-timmars radie som är lika stora (eller snarare små) som vår skola möts. Det är typ som distriktmästerskapet fast mindre. I alla fall så vann vi hela grejen och fick alltså titeln "Conference Champions" och fick pokal och grejer. Är så himla stolt över vårt lag!! Dock gjorde inte jag sådär jättebra ifrån mig, gick till final i 100 meter häck och slog i en häck som fick mig ur balans vilket gjorde att jag vred till knät när jag landade. Det gjorde sjukt ont, och jag stannade helt och kunde inte avsluta loppet... blev så himla arg och besviken och hade så ont! En sjukgymnast kollade på det och sa att inget kändes allvarligt, så tjurskallig som jag är så ville jag såklart inte plockas ur mitt sista event. Jag tog nämligen en skadad tjejs plats i 300 meter häck, som startar bara typ 20 minuter efter finalen i 100 meter häck. Så jag torkade tårarna och bet ihop, och sprang loppet på 52 sekunder vilket är rätt bra för att vara första gången jag gjorde det. Jag var bara en sekund från att komma på sjätte plats, men jag var i andra heatet och vann med över 20 meter. Om jag hade varit i det tredje och bästa heatet hade jag haft bättre tjejer att springa med hade kunnat pusha mig själv mer och därmed fått en bättre tid och antagligen en bra placering. Så det var lite surt, men jag var ändå positivt överraskad eftersom jag aldrig gjort det eventet förut och jag dessutom sprang med skadat knä. 

I alla fall så var det ännu en kul dag med mitt lag och känns så skönt att vi vann vårt Conference!!