Denna vecka

Hej allihop!
Förlåt för dålig uppdatering men har inte mycket tid över nu när allt har dragit igång på riktigt. Jag är imponerad av hur många läsare jag ändå har per dag, även fast jag inte har skrivit på en vecka!
Det är fritt fram att ställa frågor i kommentarerna förresten, speciellt om du funderar på att göra ett utbytesår. Jag är ju lite av en expert kring det just nu haha!
Det här är iallafall vad jag har haft för mig den här veckan:
 
Förra lördagen var jag med mamma Kili hela dagen, först och främst åkte vi till telefonoperatören Verizon för att köpa ett nytt simkort till min mobil så att jag ska kunna ringa, smsa och använda internet här. Men av någon dum anledning kan inte just Verizon använda andra mobiler än de som de själva är med och producerar och som är gjorda här i USA? Och eftersom Wilber är en sådan liten stad är de bara en telefonoperatör som har täckning här, och det är Verizon, så jag var tvungen att köpa en ny mobil. Det är väldigt irriterande eftersom jag gillar min egen mobil väldigt mycket, och nu var jag tvungen att köpa en Samsung istället. Den är iochförsig bra, ungefär samma kapacitet som min iphone, men jag köpte min iphone för bara typ 2 månader sedan och tänkte liksom att jag skulle använda den här. Så det var ju lite surt, men min nya mobil funkar ändå helt okej, får stå ut med det under det här året bara så byter jag tillbaks till min iphone när jag åker hem igen.
Iallfall så åkte jag och Kili sedan in till Southpointe som är en förort till huvudstaden Lincoln. Där köpte vi en massa dekorationer till mitt rum och en hel del kläder till mig eftersom min garderob fortfarande är rätt tom sedan jag kom hit. Fick även äntligen en fotboll köpt så jag kan komma igång med att spela med mig själv här ute i trädgården. Vi åt också lunch på ett nudel-ställe och hade riktigt mysigt. Kommer väldigt bra överrens med båda mina föräldrar här vilket är väldigt skönt! Iallafall så blev det mycket längre än vi trodde det skulle bli, vi var borta hela dagen och hämtade med kina-mat till middag när vi tillslut åkte hem på kvällen. Fick mig att tänka på dig mamma och våra små shoppingrundor (som dock inte är så ofta, men minst lika mysiga ;) ) och dig pappa när vi åker och köper fotbollsgrejer! Ni är bäst <3 

På kvällen satte vi upp allt på väggarna och fixade i mitt rum, Kilis föräldrar papa Steve och mama Allison kom även över för att hjälpa till. Karena och Cortney var inte hemma, men jag hade väldigt roligt med Kili, Jay, Steve och Allison när vi virrade omkring i runt en och en halv timme och mätte, spikade, klistrade och hängde upp saker. Det blev faktiskt riktigt bra, rummet känns mycket mysigare nu!
 
Tidigt söndagmorgon åkte jag, Kili, Cortney och Cortneys kompis Megan tidigt på morgonen till Kansas City vilket är ungefär 3 timmar här ifrån. Där finns en stor vattenpark som heter Schlitterbahn, där EF:s representanter för östra Nebraska hade ordnat en träff för utbytesstudenter i området. Det var runt 30 utbytesstudenter där med deras familjer, och det var kul att träffa andra som mig! Det var också en tjej från Sverige där som var i samma grupp som mig på EF-lägret i Sverige för några månader sedan, det var roligt att träffa henne igen :) men jag var såklart mest med Cort och Megan, och vi hade faktiskt rätt kul där bland alla vattenrutchkanor och liknande. Det bästa var Verrückt, världens största vattenrutschkana som finns där i Schlitterbahn. Och vi åkte den såklart! Det var nog något av det sjukaste jag har gjort. Först och främst får man skriva på ett dokument där alla risker förklaras, så att inte parken kan bli stämd om något händer, typ att man dör hehe. Man måste mäta och väga sig, så att vikten och farten blir rätt. Sedan går man upp för 264 trappsteg, det är 17 våningar och över 50 meter upp. Vi panikade ganska mycket kan man säga, vi var så sjukt högt upp! Man sätter sig i en "raft" för 3 personer, och sedan väntar man på att en lampa ska gå från rött till grönt. Och sedan åker man rakt ner. Verkligen rakt ner. Som Fritt Fall ungefär, bara det att du sitter i en frigolit-flotte. Helt stört var det, men askul och jag har nog aldrig fått en sådan adrenalin-rush förut! Vi skakade alla 3 ett bra tag efteråt haha!
 
Vi kom hem på kvällen då både Cortney och Megan gjorde ALS icebucket challenge (om ni inte vet vad det är - googla!), som i stort sett alla här i Wilber har gjort nu, och sedan gick vi i princip och lade oss efter en lång dag. 
 
Och sedan var det plötsligt vardag igen! Första hela skolveckan, kändes väl helt okej. Skolan i sig är ju aldrig särskilt rolig, men nu när jag hittar i skolan, har massa vänner och känner mig mer bekväm är det mycket skönare! Varje dag i skolan här ser exakt likadan ut. Vi bor bara ca 5-10 minuter från skolan, men både Karena och Cortney kör bil varje dag och som det är nu får jag skjuts av dom. Men Kili och Jay har tagit fram en cykel till mig så ska antagligen börja cykla kanske nästa vecka!
7:50 ringer första klockan för dagen, så är eleverna tillåtna att komma in i skolan och gå till sina skåp och hämta sina saker osv. 8:00 ringer andra klockan, som betyder att det är 5 minuter tills första lektionen börjar. 8:05 ringer klockan och då drar alla lärare igång sina lektioner. Klockan 8:10 ringer den igen, och om man inte är i sitt klassrum då är man en "tardy" och får en anmärkning för sen ankomst. Vid 3 anmärkningar blir man skickad till rektorn och får kvarsittning och så. Alla lektioner är exakt 48 minuter långa, när lektionen är slut ringer klockan igen, och även om läraren är mitt i en mening reser sig alla direkt och går ut till skåpen igen. Man har nämligen bara 2 minuter på sig att ta sig till nästa lektion, och man vill ju inte bli en "tardy", eller hur? 
Så fortlöper dagen, det är ringningarna som styr allt! Det var ganska förvirrande och stressande de första dagarna, men nu har jag vant mig. Såhär ser iallfall min skoldag ut:
  • 1st period, World History - lektion om världshistoria med Mr. Penner. En ashärlig lärare som är väldigt avslappnad och rolig och verkligen har sitt eget sätt att föreläsa på. Det är svårt att förklara såhär, men han är liksom väldigt mycket hela tiden. Ungefär som om han var en skådespelare som någon har sagt åt att överagera allting. Men på ett bra sätt, han är väldigt uppiggande och han får lektionerna att bli kul. Plus att han (precis som alla andra lärare) vet allt om alla elever och känner allas släktingar så han skämtar runt med alla. Och han tycker det är jätteroligt med mig, så han ställer jämt frågor och pratar mycket om Sverige och Europa. Han är en av mina två favoritlärare. Klassen består bara av 8 elever, varav Karena är en av dom.
  • Om man vill kan man få frukost på skolan för typ 15 kronor, "grab and go breakfast". Man går till cafeterian och plockar på sig det som finns (olika varje dag), t.ex. toast, fattiga riddare, omelett och sånt, betalar, och tar med sig det till advisory.
  • Advisory - ungefär som mentorsråd i Sverige. Ens klass samlas i ett rum med en tilldelad lärare och får information om saker som ska hända eller får viktiga papper utdelade osv. Vår lärare är Mrs. Vrbka som också är kör-ledare. Hon är trevlig och duktig på det hon gör, en vanlig lärare helt enkelt. Oftast sitter vi bara och pratar och äter vår frukost. I min klass är vi runt 15 elever tror jag, Cortney är en av dom. 
  • 2nd period, Choir - ja, en kör helt enkelt. Mrs. Vrbka är som sagt ledare, och hon gör ett bra jobb. Jag har aldrig sjungt i en kör förut, men det är ju ganska lätt att bara hoppa in om man är musikalisk. Jag är en sopran. Det enda som är lite svårt är att läsa noter, jag kunde det ett tag förut men har glömt det mesta nu. Dock är även det lätt att lära sig, och jag tycker ändå det går bra. Vi är totalt ungefär 25 st. Karena är också med i kören. 
  • 3rd period, American History - lektion om amerikansk historia, vilket är rätt svårt för mig eftersom det enda vi har läst om USA:s historia är den amerikanska revolutionen. Men det är intressant att lära sig, nu senast hade vi ett projekt om Abraham Lincoln och inbördeskriget. Läraren är Mr. Bates, min andra favoritlärare. Han är också väldigt skämtsam med samtidigt lugn och samlad. Han är en sådan lärare som känns omhändertagande, vilket gör det väldigt lätt att skapa ett bra band med honom snabbt. Han är en väldigt bra människo-kännare och vet mer om personer än man tror. Han är iallafall också en väldigt inspirerande och go' lärare. 
  • 4th period, Animal Science - min tredje lektion som jag har tillsammans med Karena. Läraren är Mr. Bruss, eller för mig och Karena uncle Dusten. Han är nämligen gift med en av mamma Kilis systrar, så han är en del av släkten. Han var med när vi var på semster i Branson precis när jag hade kommit hit, så honom kände jag lite sedan innan. Men han är en skön kille, lite yngre än de andra lärarna vilket gör att han är den "coola läraren", speciellt för alla tonårskillar som vill bli som honom. Han lär ut alla jordbruksklasser, och just den här är alltså inriktad på djur. Vi lär oss om kor, grisar, kycklingar, får och andra lantdjur och hur man driver en farm osv. Det är ganska intressant faktiskt, men det känns ganska komsikt att dom faktiskt har en lektion för det. Men vad ska man förvänta sig i en liten stad ute på landet liksom haha.
  • Lunch - efter att ha lämnat böckerna i skåpet går man till cafeterian och tar sin lunch, som mattanterna häller upp åt en. Dock får man ta salladen själv! Sedan betalar man (ca 25 kronor varje dag) och går och sätter sig någonstans. Jag sitter antingen med Karena och hennes junior-kompisar vid deras bord, eller som oftast med hela senior-klassen som sitter vid ett långbord. Man har runt en halvtimme på sig att äta innan klockan ringer in till nästa lektion. 
  • 5th period, Humanities - lektion om människor och beteenden osv. Jag skulle säga att det är ungefär som samhällskunskap i Sverige fast med mindre politik. Intressant ämne med bra lärare, Mr. Bates igen. Alltså samma som amerikansk historia. Ganska lugnt ämne, vi gör inte så mycket på lektionerna och tittar på många filmer. Det här är också den skönaste klassen tycker jag, många roliga personer som jag har lärt känna ganska bra under den här veckan! 
  • 6th period, World Mythology - en lektion om mytologi i världen, just nu om de grekiska gudarna. Faktiskt riktigt kul, speciellt eftersom vi bara är 3 i klassen (haha) så allt är väldigt lugnt. Tittar mycket på filmer och läser böcker. Läraren är Dr. Brown, en kvinna som har lärt ut många elevers föräldrar och därför känner alla som om de vore hennes släkt. En bra lärare som ibland är lite virrig till sättet, men jag tycker ändå om henne. Hon gillar att småprata mycket och tycker det ska bli superkul att prata om den nordiska mytologin nu när jag är i klassen eftersom jag kommer från Sverige. 
  • 7th period, English - en vanlig engelska-lektion bara det att det är lite svårare än hemma eftersom allt verkligen är på englelska. Mycket litteratur-läsning osv. Ms. Matulka är läraren, en skön kvinna med mycket erfarenhet av att lära ut. Också hon har haft mångas föräldrar och släktingar, så hon vet allt om alla hon med. En väldigt vettig och inspirerande människa, det känns som att hon har varit med om mycket och därför är väldigt lugn och ödmjuk, och känns väldigt världsvan. Jag gillar henne mycket.
  • 8th period, Strength and Conditioning - sista lektionen för dagen som är viktlyftning. Vi går helt enkelt till skolans gym och styrketränar. Mr. Albreckt är lärare, men läraren gör inte så mycket eftersom vi bara lyfter vikter, så känner inte direkt honom.
Såhär ser alltså mina skoldagar ut, och eftersom schemat är detsamma varje dag ser varje dag ungefär likadan ut. Förutom på tisdagar och torsdagar då jag har "Swing Choir" en halvtimme innan skolan börjar. Det är en mindre kör som är mer show än den vanliga kören. Vi sjunger lite roligare låtar och har koreografi osv. Det är dock samma lärare; Mrs. Vrbka. 
Jag och Karena, som också är i Swing Choir
 
10 minuter efter att sista lektionen slutar börjar volleyboll-träningen, som är varje dag efter skolan. Träningen är i skolan, så det är nästan som en till lekion kan man säga. Träningen är dock ca 2 timmar varje dag, och det är såklart roligare än en lektion. Jag tycker verkligen det är kul, men eftersom jag aldrig har spelat förut är jag inte bra på det, och tävlingsinriktad som jag är blir jag väldigt frustrerad när det inte går som jag vill (vilket är typ hela tiden eftersom jag aldrig har spelat volleyboll förut). Så träningarna är ganska psykiskt påfrestande, första träningen började jag nästan gråta av ilska för att jag blev så arg på mig själv. Men det är bara något jag måste träna på, jag är inte van att vara en nybörjare på något eftersom jag alltid har spelat fotboll, men jag hoppas på att bli bättre så småningom! Plus att laget är ett jättefint lag med supersöta tjejer och tränare som hjälper mig och uppmuntrar mig hela tiden, vilket är väldigt skönt.
 
 
 
Det är alltså hur mitt liv ser ut just nu, har ganska fullt upp men har det jättebra. Familjen är fortfarande underbar och helt rätt för mig, jag fortsätter bli ännu bättre kompis med både Karena och Cortney, får fler och fler vänner i skolan och trivs väldigt bra här. 
Slänger in en bild på Moe bara för att han är så söt!
 
Har gjort lite andra småsaker på kvällarna, t.ex. käkat middag med laget, varit med småkusinerna som är grannar, spelat fotboll med Grant (en av kusinerna) som vill börja ta lektioner av mig, hälsat på Karenas gammelmorfar och -mormor, gjort ALS icebucket challenge eftersom Austin (en kompis från skolan) nominerade mig, kollat på serier och hängt en hel del med Karena och en del med hennes pojkvän Devin.  
Hade dock en dålig dag i förrgår då jag fick lite dåliga nyheter från kompisar i Sverige, det kändes konstigt att inte kunna vara där för någon eftersom jag är på andra sidan jorden, jag kände stor saknad av mina vänner där hemma, tänkte på min familj och släkt och kände för första gången hur extremt långt hemifrån jag är, jag var väldigt trött och hängig, skolan kändes tråkig, vollebollträningen gick asdåligt, osv, en sån dag ni vet. Kom hem efter träningen och hade fått ett fint meddelande från Carro vilket blev droppen, och jag började gråta över alla blandade känslor. Men det gick över efter bara några minuter, och sedan åkte jag och mina fina systrar Karena och Cortney och käkade middag på ett snabbmatsställe i närheten, och då kändes allt bra igen. Jag antar att man är i lite känslomässig obalans under sådana här situationer. Men som sagt blev det ju bra igen, och nu känns det bara kul. 
Suddig bild på Leah, Karena och mig från lagmiddagen på Pizza Hut
 
Nu måste jag sova, sorry för ännu ett tröttsamt långt inlägg hehe, ska försöka skriva oftare och kortare istället. 
Tack för att ni läser! :)
Kärlek till er



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Mitt år som utbytesstudent i USA. Välkommen!

RSS 2.0